Berget

Titta, du är 14 år och du hänger över jorden i en linbana. Du ser ett somrigt Garmisch under dig.

Det ligger en ocean av tid mellan nu och då men du kom dig aldrig för att återvända, trots att du påmindes praktiskt taget varje år om byn..... vid Nyårsdagens backhoppningar i TV.

Sven Plex Pettersson brukade prata om duktiga österrikare och finnar, som vräkte sig ut över hanget men du varken hörde eller brydde dig om backhoppare. Istället sökte du alltid i minnet efter ett litet familjepensionat. Och du fann det alltid mitt i byn, framsprunget ur samma ljusa och soliga trädgårdsmorgon, med samma söta jordgubbsmarmelad och nybakade brotstücken. Och föräldrarna under rosenbågarna.

Mitt i blickfånget reste sig Zugspitze. Och stod där på något sätt redan från början som ett monument - väldig, hög och skrämmande vacker. Majestätisk skulle jag säga.

Det skulle komma andra tider - utan Plex.