Skärgårdstur

Efter en grundstötning, två timmars väntetid vid en skärgårdsbrygga, båtbyte och förändrad dagsrutt (inkluderande inställda bad i ytterskärgården) kan man lätt dra slutsatsen att heldagsturen var en enda lååång och tröttsam resa fram mot kvällning. Men nejdå, inte alls...

Först att nämna - en eloge till den skeppare, som förde båten över grundet. Inte för själva manövern, som innebar grundstötningen, vilket naturligtvis måste ha åsamkat honom en törn i yrkesrollen som navigatör, utan för den professionella och ödmjuka attityd, som denne skeppare därefter visade alla passagerare ombord under några ovissa minuter...

Här menar jag visat prov på stor social kompetens och förmedling av lugn och trygghet ombord, om en man som i prövningens stund exemplariskt gick runt i båten, var tillgänglig, personligen (ansikte mot ansikte) kontaktade samtliga passagerare och informerade, förklarade osv. Hans rederi kan i det avseendet vara helt tillfreds med detta hans agerande. Förhoppningsvis är propellerskadorna på båten av mindre omfattning.

Därefter förvandlades skärgårdsturen för mig till lite av någonting annat - till en seglats där vi passerade förbi och genom delar av vår stora svenska kulturskatt och dess miljö - en heldagsuppvisning av våra fantastiska trähus i skärgården. Havsbaden får vänta...

Här några bildprov från seglatsen Stockholm - Norröra - Stockholm.

(foto: Sthlms skärgård 30 juli -08)