Just innan skymningen faller över vår trädgård sänder dagen ut sitt sista ljus i en energisk kraftmätning mot mörkret. Så här dags på dygnet är utgången lika förutsägbar som en usel thriller men för en kort stund bränner solen intensivt i barken och lönnens krona slår ut i lågor.....
Det är det enskilda trädet man fäster sig vid. Det ägnades en hel del omsorg åt det gamla vårdträdet för några år sedan när en arborist med blick för saken arbetade sig igenom grenverket och skapade balans åt trädet. Nu står lönnen där som en väldig lampkrona i höstkvällen.
Det är uppbrott i luften, om en månad går flyttlasset till miljonstaden. Det stora vemodet kommer krypande.... Det börjar bli dags att ta avsked från en trädgård. I tio år växte vi tillsammans.... Några rader ur lyriken får ge ord åt känslan.
"En sång till min trädgård"
Jag vill vara en stund i min trädgård
innan den går.
Jag vill fånga dess doft i ett tonfall
ett ord, en förtrollning.
Jag vill stilla bereda mig själv
på dess avsked. Vi vet ju
att avskedet kommer.
.../..
Jag vill dröja i minnet en stund, medan värmen är kvar
innan tiden är inne, och trädgården säger farväl.
Björn von Rosen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar