torsdag 14 januari 2010

Samhörighet


Träden står där när man passerar dem och de står kvar när man färdas tillbaka.
I tjugo år for jag förbi, ingen stig leder hit. Idag stannade jag. Kanske stod de aldrig vackrare än just idag. Till slut blandas människa och träd.

(foto: Längs kajen)

Inga kommentarer: