Vändpunkten

Efter några intensiva dagar i Stockholm under förra helgen, 27-30 juli vid The Tall Ships´ Races, fortsatte efterarbetet med att sortera hundratals bilder från evenemanget, varav jag har lagt ut några här på bloggen.

Varje vandring, varje resa har en vändpunkt, en plats där blicken söker åt ett annat håll och vandringen längs just de här kajstråken har också en vändpunkt. En sådan plats är Katarinavägen uppe på Söders höjder. Detta är min vändpunkt. Med panoramautsikt ut över Strömmen, hade tiotusentals åskådare samlats där den 30 juli, för att ta avsked när skeppen kastade loss och gick till havs igen.

Jag delade någon kvadratmeter vid muren på höjden med en äldre dam, som varit på platsen redan två timmar innan Gladan och Falken inledde avseglingen från Skeppsbron. Den mäktiga åsynen av alla flytetygen under oss i farleden gjorde oss upprymda. Hon sa, när hon såg hur jag fotograferade händelserna: och du som får uppleva det en gång till!!

Och så har det varit med bildernas och minnets hjälp men det är dags att gå vidare åt ett annat håll.... och jag börjar att gå med texten ur Kristian Petris bok "Den sista ön":

"Jag bor på ett pensionat vid kajen i Port Stanley, Falklandsöarna. Jag sitter och skriver vid ett bord med havsutsikt. Från glasverandan ser jag skeppen komma och gå. Jag gör en paus då och då för att se ut över vågorna och ett landskap så flackt och färglöst att det tycks växa fram ur molnen, eller från havets lätta dimma....

Jag går ner till hamnen, ut på en träbrygga, för att se en båt kasta loss. Den är på väg till Grytviken i Sydgeorgien. Jag ser båten försvinna mot en ö som jag troligen aldrig skall besöka, annat än i mina fantasier, den glider bort över en nästan spegelblank yta, lämnar mig kvar med en känsla av saknad, att jag förlorat något - som jag i och för sig aldrig haft".

Royal dawn

Nationalmuseum

Med sin placering vid Strömmen, med huvudfasaden vänd mot det Kungliga Slottet, har Nationalmuseum en mycket ståtlig och praktfull framtoning.

En kommande utställning på muséet:
Henri de Toulouse-Lautrec 21 februari 2008 – 25 maj 2008

Henri de Toulouse-Lautrec är en av det sena 1800-talets tongivande franska konstnärer. Utställningen med ca 180 verk, är den första heltäckande presentationen av Toulouse-Lautrec i Sverige på fyrtio år. Hans bilder har starkt kommit att prägla vår föreställning om nöjeslivet i Paris kring sekelskiftet 1900. (källa: Nationalmuseum hemsida)

Det eftervärlden främst kommit att förknippa med hans namn är den stilrena stil som kommit till uttryck i hans affischkonst. Hur många heminredare har inte haft planschtryck av hans bilder på väggen i ungdomslyan? T.ex. Jardin de Paris Jane Avril, Divan japonais eller Ambassadeurs aristide Bruant dans son cabaret.

Gryning

Det är tidig gryning, marknaden och folket har inte vaknat ännu. Staden sover och Skeppsbrons kaj är full av segelfartyg! En vandring värd en bruten nattsömn......

Peter den store i Stockholm

Peter den store seglar igen, läste jag i programtidningen för The Tall Ships´Races. Och fan trot, tänkte jag när regnbågen plötsligen uppträdde på himlavalvet över den ryska fullriggaren Shtandart, som är en replika av ett av den ryske tsarens fartyg från 1703.

Enligt gammal slavisk folktro och folksed färdas den döde från en annan värld längs regnbågen, visste jag. Och jo då, jag kunde senare få bekräftat att det var den gamle krigartsaren som satt där i aktern!

Huruvida trätobrodern Karl XII har ingått i någon besättning på hemmaplan har inte gått att fastställa men osvuret kanske ändå är bäst. Längs tsarens bredsida låg den jungfruligt sköna Tre Kronor af Stockholm.

Vänskapens tävling

Unikt för The Tall Ships´ Races är att fartygens besättningar till hälften består av ungdomar mellan 15 och 25 år. Målet är att under dessa speciella och attraktiva former bygga band över nationsgränser. I år deltog ca 3000 ungdomar.

I folkvimlet på Skeppsbron stod detta välklädda ryska par och beundrade Svenska Kryssarklubbens skolseglarfartyg Gratitude och Gratia. Personligen faller jag mest för den sistnämnda - ett ketchriggat smycke - som under mer än ett sekel varit en prydnad på haven. Vilken lycka det måste vara för de ungdomar som får möjlighet att bekanta sig med henne på närmare håll!

Chica ryssar

En gul pollare, spända trossar och en ventil med insyn i en annans liv - ett ryskt sjömansliv.

Det finns egentligen i denna bild inte mycket mer att orda om. Ibland behöver en bildtext inte vara svårare än så. Kort beskrivning, sedan gå vidare. Men det går också att pröva ett långsammare alternativ...., att dröja sig kvar något längre, peka i bilden och låta blicken mycket noggrant läsa av motivet. Här ett exempel på hur broderiet kan se ut.

Innanför ventilen hänger en vit skjorta med svart slips - modets evigt mest kraftfulla färger, något som gäller i synnerhet i dessa dagar. Och direkt har vi slagit fast det märkvärdiga i bilden. På den andra sidan av skrovet hänger alltså det allra mest trendiga just nu i herrmodet. En kort, knappt märkbar men instinktiv nick med huvudet bekräftar kanske här vad intellektet ännu inte har greppat? Fråga dig själv.

Branschens allra mest progressiva designers, som Raf Simons för Jil Sander, Ann Demeulemeester, Hedi Slimane för Dior Homme och Kris van Assche låter nämligen svart och vitt dominera årets höstgarderob. Att den chice ryssen här inte till fullo har förstått att också distinkt grafiska kombinationer ingår i det perfekta uttrycket, ja, det går det inte att lasta honom för.

För helhetens skull låter han här istället en traditionsbunden svartvit och strikt sammanhållen klädsel matcha det svartvita skrovet (ej blåvitt) och hoppas därmed att nyckfulla modevindar med grafiska hinder snart blåser över.

En vit skjorta med svart slips är gångbara i alla tider....