Andrum

Jag tror att många av oss kan se, att vi åtminstone delvis rör oss i cirklar, återkommer gång efter gång till utvalda platser, som av någon anledning fått särskild betydelse. I försommartid återvänder jag år efter år till en sörmländsk gårdsslänt där gullvivorna blommar i riklig mängd. För mig är försommartiden aldrig så vänlig och ljuv som just här i en ålderdomlig gårdsmiljö med plats för själen.., "där lugnet är beständigt, i den tid som ännu är".

Under den gångna veckan publicerade DN en underbar dikt, som jag tror träffade en allmän längtan efter just ett sådant andrum.

Finns någonstans en plats

med stora vidder, ljus och

värme

Blommande äppelträd

vars grenar rörs av milda vindar

Med ett litet rum för själen

dit bara jag kan hitta

Avskilt, med betagande utsikt

och utrymme för drömmar

Där lugnet är beständigt

och oron viker, som dimma

Där tänkta tankar vilar

i den tid, som ännu är

Svenarne Jansson, Sundsvall  

(foto:©Längs kajen, Sörmland)