Bocken

Så stod den där plötsligt på en klippa och var förmodligen lika överraskad som de tillfälliga gästerna i paradiset - Stora Nassa skärgård. 

(foto:©Längs kajen, Stora Nassa skärgård)  

I havsbandet

Det enorma inflödet av solljus var en utmaning i helgen, svårt att bemästra..., vilket dock inte hindrar en grandios upplevelse mellan kobbar och skär

(foto:©Längs kajen, Stockholms ytterskärgård)

Utan brus

Fullkomlig tystnad, ett vårregn som upphörde. Man får stå stilla.

(foto:©Längs kajen, Stockholms ytterskärgård)

Bron

De båda spannen och den långsamt dragna linjen…,

säkert löper någon där med vind i ryggen 

(foto:©Längs kajen, Västerbron, Stockholm)

Att söka glansen

[…]

Vi söker glansen i skymningstimmen,

vid middagstid eller i gryningens skorstenar…

… på kvällen faller ett iskallt regn

/ ur Poesi är att söka glansen, Adam Zagajewski

(foto:©Längs kajen, Stockholm)

Tunga lyft

Alla vet att skönhet kan uttryckas på många sätt men att en tunglyftskran motsvarade mina kriterier för skönhet var oväntat också för mig. Men längs kajen en fredad söndagsmorgon, i jakten på det oväntade, är det fullt möjligt 

(foto:©Längs kajen)

Lost in colour

Det blev morgon också efter vinterns avslut. Och det kändes  rätt att den första dagens morgon förlora sig i sprakande vattenreflexer

(foto:©Längs kajen)

Ur vinterhamn

Länge, ja ovanligt länge låg de infrusna i sin vinterhamn…, fartygen men också stadens människor. Här en marsbild, där solen långsamt börjar bearbeta Riddarfjärdens is, vilket ändå var ett tecken på något annalkande nytt. 

Idag är det så dags, konstaterar jag - att så här långt kommen i den årliga metamorfosen - göra ett nytt avstamp. Människor med vår i blicken kom ut på gatorna och tog stadsrummet i besittning. Nu är det slut med vintermotiven här på bloggen, dagens är det sista. Det är ny säsong och det infrusna ersätts(?) av någonting annat. Med vad vet jag inte. 

Avslutar med en kort historia, återgiven ur Karl Mårtens bok Jakten på det oväntade:

Zenmästaren frågade en vandrande munk: Vart är du på väg?

Munken: På en pilgrimsresa utan mål.

Mästaren: Vad är syftet med din pilgrimsresa?

Munken erkände: Jag vet inte.

Mästaren: Att inte veta är den högsta kunskapen.

(foto:©Längs kajen, Stockholm)

Nattlig vy

(foto:©Längs kajen, Stockholm)

I stadsrummet

Slussen - "Stockholms vackraste stadsrum"..., ljuset flödar, öppenheten är vid, några andetag och allt kan verka så lätt.

(foto:©Längs kajen, Stockholm)

Trädet och staden

Det är de enskilda träden jag fäster mig vid. 

Här står ett 

och kämpar in i det sista högt över staden.

(foto:©Längs kajen, Stockholm)

Skeppsbron

Min tidiga morgon innebar också en långsam vandring längs Skeppsbron. Stan var fortfarande folktom. Några svanar sträckte förbi ut mot Strömmen...

(foto:©Längs kajen, Stockholm)

I gryningen

Så stod jag där i gryningstimmen, vänd mot öster 

och såg en ljus himmelsbård motvilligt stiga på morgonhimlen.

Några fåglar sträckte förbi. 

(foto:©Längs kajen, Stockholm)

Stockholms gröna rum: Hasse Wester

Det kom en bok..., damp ner igår hemma i Sörmland och det är en bok vars utgivning jag länge har väntat på. 

I små portioner, lite då och då, är vi många som underhand har kunnat läsa om ett pågående bokprojekt på författaren Hasse Westers egen blogg Slottsträdgårdsmästaren vilket har gjort att förväntan har stigit och nu finns alltså boken ute på marknaden.    

Så…, jag säger det på en gång, jag är inte en trädgårdsodlare och det är inte som sådan jag uppmärksammar bokens ankomst här på bloggen m a o det är inte en bokrecension av en sakkunnig trädgårdsman. Nej, efter läsning är mina kommentarer snarare ord av en vandringsman, om mötet med en bok och dess själ, i fotspåren av en annan vandringsman - verkligen kunnig trädgårdsman och eldsjäl. 

För vandrar gör man, i Stockholms gröna rum - för skönheten och lugnet - och angenämt slår jag följe rakt igenom. Helst i gryningsljuset. 

Med ett lyriskt skimmer via ett personligt känslospråk slås tonen an i inledningen av varje kapitel och personligen uppskattar jag anslaget mer än växtlistorna. Men jag kan förstå hur även dessa kan kittla en skolad trädgårdsflanör. 

Ur Stockholms gröna rum stiger ett mycket trivsamt och välgörande behag, utsökt förmedlat både i ord och bild med författarens finstämda kombination av en själens blick och ögats. 

Och jag håller gärna stämningen kvar länge... och ännu bättre, det lockar, inte helt oväntat, till egna turer i dessa oaser - att uppsöka dem i första bästa gryningstimma.

Skuggor och ljus...

... och avlägsna hus. Det ena i det andra. Söderns djup.

(foto:©Längs kajen, Provence)

Mellan snö och vallmo...

..., sprängfulla ord citerade från Maria Wine.
Mellan snö och vallmo - en sprängfull tid 

(foto:©Längs kajen)

Aning...

... en dröm om ljuset

(foto:©Längs kajen)

Sommarkväll ...

... eller det spinner afton som poeten hade sagt

(foto:©Längs kajen, Bornholm)

Och där: havet...

… och i ett enda ögonblick var allt förändrat. Alla ville röra vid det.

(foto:©Längs kajen)