Han som känner den dygd och det behag som är i jorden, i växterna, himlarna och vattnen och som vet hur man finner dessa nöjen - han är en rik och ädel man.
/ Ralph Waldo Emerson
(foto: Längs kajen, Stockholm, Rosendals Trädgård, nov 29 -09)
..., ljus som strålar ur vintermörkret och välsignar julkommersen, sent en fredagskväll.
(foto: Längs kajen, Stockholm, Sergels Torg, nov 27 -09)
Kvinnan föder gränsle över en grav.
Det glänser till av ljus ett kort ögonblick
innan det blir natt igen...
... med de orden ur "I väntan på Godot" klingande i huvudet vandrade vi så sakta hem genom staden efter en fantastisk föreställning på Stockholms Stadsteater. Det är oerhört glädjande att pjäsen går för utsålda hus sedan länge. För de teaterintresserade är det bara att ställa sig i kön....
För övrigt har bloggen kommit igång igen efter en tids paus pga datakrasch, tyvärr gick tusentals bilder förlorade men nu skall allt säkerhetskopieras.
(foto: Längs kajen, Stockholm nov 27 -09)

En stilla uråldrig damm
En groda hoppar i vattnet
Plasket bryter tystnaden
/Basho
(foto: Längs kajen, nov -09)
... vågor från
en nattbåt.(foto: Stockholms Ström, 28 juni, 00.18)
Fåglarna flyger sina nödvändiga sträckor. Det är vad jag tänker när jag står där och ser ut över Stockholms vatten. Och att världen blir allt verkligare år för år, precis som jag läst.
En svinkall vintermorgon här på redden, för mycket länge sedan, flög sju vita svanar in från himlen och landade i isröken. Samma dag lämnade sju tjeckiska medborgare sitt fartyg i hamnen - hoppade av i väst. Tillfälligheter, kan man tycka.
Jag bara nämner det. Nu har jag ingenting med hamnen att göra. Betraktar bara det där vattnet.
(foto: Längs kajen, Stockholm)
... where the place called morning lies
(foto: Längs kajen)