Tomhet eller tystnad...

... nej saknad

(foto:©Längs kajen)

Allt i sin ordning

(foto:©Längs kajen)

Kyrkogården

Det finns en ensamhet som kryper över gravarna, för att citera Karl Vennberg…. 

Jag såg den här - en bottenlös ensamhet - på stora kyrkogården i Paris, övervakad av en tjänsteman med okänt uppdrag. Kanske gällde det livet trots allt, att komma levande härifrån?

(foto:©Längs kajen, Paris)

En gång i juni...

... där sommaren gått. Och dörren jag aldrig öppnade.

(foto:©Längs kajen, Östergötland)

Och sommarljuset faller in…

I somras dög inte bilden men med månaders distans OK -  "inför allts vida ruta".
(foto:©Längs kajen)

Iris pseudoacorus

Jag sökte en ros och fann en lilja (högstående poesi) när jag för snart ett halvår sedan förgäves sökte Sörmlands näckros och istället fann täta bestånd av den vackra svärdsliljan - den ljusgyllene - längs kvarndammens kanter. Ögonblick av försommar här i novembermörkret. 

(foto:©Längs kajen)    

Saltsjön

Regn hade fallit hela dagen...

(foto:©Längs kajen, Stockholm)

Solöga

Styrd utav solen vill man gärna tro med ett så vackert och poetiskt namn… men jag anar att någonting annat måste hjälpa till när dimman ligger tät.

(foto:©Längs kajen)

Vårljus

Kanske står du i ett fönster någon gång och ser på ljuset? 

Jag ska inte komma dragande med en längtan här igen, bara slå ett slag för vårljus, ett sånt där i februari mars.   

(Foto:©Längs kajen)

Oväntad glänta

Utan att vara vilse i skogen träffades jag av Tranströmers dikt Gläntan och de inledande orden "det finns mitt i skogen en oväntad glänta" och dröjde kvar på platsen och lyssnade till tystnaden och diktens fortsättning....

Och verkligen…, till slut finns bara grundstenarna kvar. Här låg i öppningen, omgivet av tät skog, torpet Lilla Mossen som revs 1941. Den sista torparfamiljen flyttade för länge sedan men idag belivades skogens djup av dikt och känsla.

Citerar Tomas Tranströmers dikt:

Gläntan

Det finns mitt i skogen en oväntad glänta som bara kan hittas av den som gått vilse.
Gläntan är omsluten av en skog som kväver sig själv.
Svarta stammar med lavarnas askgrå skäggstubb.
De tätt sammanskruvade träden är döda ända upp i topparna där några enstaka gröna kvistar vidrör ljuset.
Därunder: skugga som ruvar på skugga, kärret som växer.
Men på den öppna platsen är gräset underligt grönt och levande.
Här ligger stora stenar, liksom ordnade. De måste vara grundstenarna i ett hus,
jag kanske tar fel.
Vilka levde här? Ingen kan ge upplysning om det.
Namnen finns någonstans i ett arkiv som ingen öppnar (det är bara arkiven som håller sig unga).
Den muntliga traditionen är död och därmed minnena. Zigenarstammen minns men de skrivkunniga glömmer.
Anteckna och glöm.
Torpet sorlar av röster, det är världens centrum.
Men invånarna dör eller flyttar ut, krönikan upphör.
Det står öde i många år. Och torpet blir en sfinx.
Till slut är allt borta utom grundstenarna.
På något sätt har jag varit här förut, men måste gå nu.
Jag dyker in bland snåren. Det går bara att tränga ig igenom med ett steg framåt och två åt sidan,
som en schackspringare.
Så småningom glesnar det och ljusnar. Stegen blir längre. En gångstig smyger sig fram till mig.
Jag är tillbaka i kommunikationsnätet.
På den nynnande kraftledningsstolpen sitter en skalbagge i solen.
Under de glänsande sköldarna ligger flygvingarna hopvecklade
lika sinnrikt som en fallskärm packad av en expert.

(foto:©Längs kajen, Sörmland)

En glänta

En glänta i skogen där torpet låg för länge sedan.

(foto:©Längs kajen, Sörmland)

Myren

(foto:©Längs kajen, Sörmland)

I skogsdjupet

(foto:©Längs kajen, Sörmland)

Vid myrkanten

(foto:©Längs kajen, Sörmland)

Liksom vägar...

..., vägar jag vandrat

(foto:©Längs kajen)

... och så kom hösten

... och världen var fortfarande lika sann som skön i björkskogen.

(foto:©Längs kajen)

Sommarlycka…

… bland gräs och strå.

Emellanåt, ett tag mellan sommarens regnskurar, sken ändå solen och folk gick till badet och världen var sann och skön.

(foto:©Längs kajen)

Geometri

Var ute häromdagen och räknade trianglar, nåt nyttigt ska man ju göra. Och många blev det. Hur många blev det?

(foto:©Längs kajen)

Cadillac De Ville

Sorterade lite bland sommarens foton och fann den här skönheten - en Cadillac från 50-talet (1956?). Och allt som är vackert får naturligtvis plats här... 

(foto:©Längs kajen)

Utsikt från ett fönster

Reste mig från stolen en dag och tog en bild från arbetsrummet. Ibland skulle man vilja flytta ut kontoret.

(foto:©Längs kajen, Sörmland)

I morgonljus

(foto:©Längs kajen, Sörmland)