... med gröna blad - en Mårbacka - och fönsterglas som speglar skog och vita moln. Är det en tramporgel, som skymtar i rummet? Det var förmiddag en söndag. Det var länge sedan någon bodde här.
Efter paddlaren i det förra inlägget hade jag tänkt mig att fylla på med vintertema men fann istället en bild från början av september. Den har gjort mig lite glad hela dagen...., kanske mest för att jag varje dag, varje arbetslunch, faktiskt har förmånen att få blicka ut genom detta fönster.
Där finns ingen storslagen vy i blickfånget utan kanske snarare en enkel vanlighet - det är min vardag året om. Och sådant kan fylla mig med ro och glädje. Efter vanligheten kommer helg.....
... - ett stycke svensk kulturmark - eller får man inte längre säga så?
I det politiskt korrekta är ingenting längre svenskt. Allting förringas som anspelar på en svensk identitet. En neutral skogsbiotop kan vi kalla det....
..., dit ska man alltid av någon anledning. Andra tar båten, längre och längre ut mot avlägsna öar, avlägsna kontinenter....
För en drömmande bryggseglare tar något ur den omfattande havslyriken vid här:
Hela natten hörde man fåglar flyga förbi. I gryningen såg jag det oerhörda. En levande bro mellan skeppen och kusten; hela morgonen skrek manskapet från masterna. Under dessa morgontimmar kände jag mig mera upprymd än när vi kom fram och upptäckte Amerika.
/ Carl Magnus von Seth (Den första meningen är ett citat från Columbus' resedagbok)
Här byggs Citybanan - en sex kilometer lång pendeltågstunnel under centrala Stockholm - klar 2017. Rubriken är hämtad ur Trafikverkets information om byggprojektet och syftar på det arkitektoniska formspråk, som stationerna kommer att erbjuda, vilket bådar gott för Stockholms underjordiska resenärer i framtiden.
Stockholm ovan jord, som jag har större erfarenhet av, uppvisar som bekant redan rymd, ljus och skönhet.
Nej men mitt oktober som här fått platsen i ett fönster - oktoberdagarna som brinner, markerna som glöder, återkomst till gården och dagarna som krymper - så landskapets tystnad i allt vad pågår.
... "skogen var mörk och sluten. Bara långsamt skulle den öppnas. Små uthuggningar som växte igen. Svedjerök och yxhugg. Nya öppningar mot solen. Det var det mänskliga i skogen. Så började det". / Kerstin Ekman
Och vilken tungsint skogsvandrare lyser inte upp av dessa glädjekällor, som dyker upp där man minst anar dem...., som en uthuggning - en glänta - ett glad - ljusöppningar i den mörka skogen. Sent i oktober och långt, långt från kajen hittade jag plötsligt denna öppning - in silvis.
"Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse". / Tomas Tranströmer